#3 Ursus i mage och på stig och hage

Brasov

Med lååångsam rälsbuss genom en mulen och grön landsbygd, förbi byar med nedgångna hus, får och getter med herdar tar vi oss uppåt mot Karpaternas höjder.

Brasov (235.000 invånare) är hemvist för en av de smalaste gatorna i Europa: Repgatan (Strada Sforii) . Denna passage, som är 1,2 meter bred och 84 meter lång, förbinder Strada Cerbuluimed Strada Poarta Schei i Gamla stan i Brasov.

Legenden säger att Repgatan var en mötesplats för älskande vars föräldrar inte godkände deras förhållande och att par som kysstes på Repgatan aldrig kommer att skiljas åt. Här finner vi många vackra parker, barock-och renessanshus, stadsmur med vakttorn, museer och moderna och gigantiska shoppinggallerior. Berget Tâmpa och den Hollywood-liknande skylten är sanna symboler för staden Brasov. Skylten – som är upplyst på natten – kan ses på över 24 kilometers avstånd.

Nära Brasov finns Rumäniens högsta berg (2.544 möh) med alpinskidåkning på vintern, böljande fält, täta skogar och sekelgamla saxiska byar. Och björnar, massvis med björnar. Björn heter ”ursus” på latin och rumänska, samma som det goda lokala ölet.

Tidlös elegans handgjord i Transsylvanien. 

Visste du att Saint Crispin-skorna tillverkas för hand i Brasov, en stad känd som Transsylvaniens bastion för skomakare sedan 1463? 

Det som gör Saint Crispin– skorna så speciella är att allt är handgjort, från skokartongen till skolästen; till och med skosnörena. Varje år handkantar, läster, syr, spänner och lutar tjugotvå hantverkare cirka 1 500 par specialtillverkade skor till perfektion. Det tar sex till åtta veckor att skapa ett par Saint Crispin-skor.

Vandring i ravin möter björn så fin.

Så vad valde vi att göra i denna superfina stad?

Vi tog en löptur vid berget Tampas fot vidare genom gamla stan i fint strilande regn, plus en mils vandring i bergen till mäktiga ravinen ”de sju stegarna”. Så coolt och som kronan på verket-vi stoppades av en björnfamilj på 100 meters avstånd! Ellika ville förstås vidare, men jag fegade ur!

Bukarest ”Lilla Paris”

Vi klev på en sprillans ny rälsbuss i Brasov, och visade upp våra Interailpass, som enligt konduktrisan ”inte gällde på detta tåg” Avhopp på nästa station, Predeal (som Google översätter till ”Förköp”), den högst belägna i Karpaterna (<1.100 möh och alpint centrum med +2.000 meter som längsta pist. Nytt ”riktigt” tåg till tokheta Bukarest (29 grader.)

Staden med 1,8 miljoner invånare ligger på en plats med stor historisk betydelse (arkeologiska upptäckter vittnar om mänskliga bosättningar som är över 150 000 år gamla. Bukarest är Rumäniens största stad och huvudstad, är känd för sina breda, trädkantade boulevarder, praktfulla Belle Époque-byggnader och ett rykte om lyxliv (som i början av 1900-talet fick smeknamnet ”Lilla Paris”) och är idag en livlig metropol. Idag (söndag med högsommarvärme, var alla ute, finpromenerade, drack iskallt i de många barerna, åt gatugrillat och bara njöt. Bukarest är verkligen besöksvärt med sitt enorma utbud av kultur, mat och vackra byggnader!
Stolle-presidenten Ceauşescu ville genom Folkets hus visa att han var den starkaste ledaren i det socialistiska blocket”. Det kolossala parlamentspalatset – tidigare känt som ”Folkets hus” ( Casa Poporului ) – byggdes på särskild begäran av Nicolae Ceausescu, ledare för Rumäniens kommunistparti. Det är världens tredje största administrativa byggnad, efter Surat Diamond Bourse (Indien) och det amerikanska Pentagon. mer om stolligheterna nedan.

Så vi tar buss från stationen till hotellet och raskt iväg för att hämta upp startkit till kvällens löparfestival Colour Run Night. Wohoo, så kul, <8.000 deltagare inkl knattar som lufsar runt på Bulevardur Unirli med start, mål och partyplats vid Biblioteca Nacional. Eurodisco i högtalarna i +100 db i öronen samt färgpulver som kastas på oss löpare i en het sensommarkväll! Härligt är ordet!

Parlamentet

Dax för det galnaste diktators-påfundet jag känner till. Vad sägs om följande:

Folkets Hus/Parlamentet

Ceauşescu ville genom Folkets hus visa att han var den starkaste ledaren i det socialistiska blocket”. 

Det kolossala parlamentspalatset – tidigare känt som ”Folkets hus” ( Casa Poporului ) – byggdes på särskild begäran av Nicolae Ceausescu, ledare för Rumäniens kommunistparti. Det är världens tredje största administrativa byggnad, efter Surat Diamond Bourse (Indien) och det amerikanska Pentagon. 

Det krävdes 20 000 arbetare och 700 arkitekter för att bygga denna massiva struktur som ståtar med 12 våningar ovan mark, 1 100 rum, en 107 meter lång lobby och åtta underjordiska våningar, inklusive en enorm kärnvapenbunker.

Av denna anledning bad han konstruktörerna att skapa den mest effektiva antikärnvapenbunkern, som skulle motstå en förödande jordbävning på över 8 grader på Richterskalan, med upprepade attacker med avancerade missiler och två atombomber som avfyrades efter varandra.

Storlek:
Höjd: 89 meter 
Bredd: 240 meter 
Längd : 270 meter 
Antal våningar: 12 ovan mark och 8 under marken 
Bebyggd area: 359 000 kvm 
Yta: 66 000 kvm 
Volym: 255 miljoner kubikmeter 
Det rumänska parlamentet är världens tyngsta byggnad!

Byggmaterial som användes för att bygga palatset:
1 000 000 m³ marmor 
31,8 miljoner ft³ (900 000 m³) olika träsorter 
200 000 m³
700 000 ton stål och brons 
5 miljoner kubikmeter betong
3 500 ton kristall 
220 000 m² mattor 
37 675 ft² (3 500 m²) kalvskinn 
2 800 kristallkronor 
20 000 bilar kan parkeras i byggnadens underjordiska utrymme.

Vi tackar överraskande omväxlande och fina Rumänien för alla positiva upplevelser, och ger oss strax iväg till min favoritstad, Istanbul. Det ska gå ett nattåg med sköna sängar, varje natt i veckan. Platsbiljetter kan endast köpas på tågstationer i Rumänien. Vi försökte detta redan vid ankomst på den första stationen, men alla platser var slutsålda, fyra möjliga resdagar, så…det blir Flixbuss som tar oss genom Bulgarien, med passkontroll vid turkiska gränsen kl 02:00. Hehe, Istanbul är värt dessa krångligheter.

Nästa blogginlägg planerar jag att lägga ut om en vecka, då kan du förvänta dig intryck och upplevelser från Istanbul och Ankara, spännande, tycker jag.